Det känns som jag ställt denna fråga tidigare: Vad ska man göra med alla bilder?
Med uppdragsbilderna är det ju inga problem. De har ju en uppgift att fylla redan innan de tas. Någon känner ett behov och kontaktar mig. Mitt uppdrag är att i första hand tillfredsställa kunden och förhoppningsvis så blir jag också nöjd. Ren bruksfotografi, bilder som nästan aldrig kommer till användning utanför uppdragets ramar. Bilder som jag inte skulle sakna om dom försvann.
Sen jobbar jag med egna avgränsade projekt. Jazzmusiker, norrbottniska konstnärer, Den barnlösa byn. Det är också bilder som hamnar i ett sammanhang. Det är genomarbetade kollektioner med ett sammanhållet tema, som kan bli en bok eller en utställning.
Sen har vi problemet. Alla bilder som jag tar bara för att jag måste, för att det är så jävla roligt. Om kameran finns i handen, vilket den oftast gör, så kan jag inte låta bli. Jag blir både jägare och samlare i en och samma person. Jakten på ögonblick går ständigt vidare. Vägen som breder ut sig framför bilen, ett träd, artisterna på konserten, porträtt på sonen, utsikt från ett hotellfönster, ett snyggt ljus på ett hus. Bilder helt utan inbördes relation. Ibland blir det riktigt bra. Bilder som samlas i högar i kartonger eller på hårddiskar. Men vad ska man göra med allt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar