Surströmming

Det finns bara en maträtt som kan få det att verkligen vattnas i munnen på mig. Det är surströmming. I kväll blir det premiär med vår bostadsrättsförening och imorgon blir det en repris med ett gäng gamla vänner. Jag äter strömmingen på enklast tänkbara sätt. Tunnbröd (Dahlgrens), mandelpotatis, lök och smör. Ja, öl och snaps förstås. Det får bli en tjeckisk lager och en gammelnorrlands. Jag äter och rensar samtidigt. Inga klämmor för min del. Det brukar bli 7-10 strömmingar.

Snapsröra

Påsken är en riktig mathelg. Vi hade hemma storsonen under påskhelgen. Som fattig student så har han inte råd att äta kött alltför ofta, så de senaste dagarna har blivit en köttorgie. Fläskfilé, entrecôte och lammstek. Grillen togs fram för första gången i år. En riktig Webergrill med riktig träkol naturligtvis. El och gasolgrillar göre sig icke besvär.
Gubbröra eller snapsröra är ett måste på påskbordet. Och naturligtvis till midsommar och till jul. Vi har hittat ett recept som slår allt jag prövat. Så här ser det ut:

Sturehofs snapsröra

Ingredienser:
2 dl fintärnade matjesfiléer
2 dl fintärnad kokt potatis
4 knappt hårdkokta ägg
Sås:
4 msk majonnäs
8 msk créme fraiche
(Jag brukar ta mest creme fraiche och endast använda majonäsen som krydda till angenäm styrka och smak. )
4 msk finhackad rödlök
4 msk vardera av finskuren dill och gräslök

Gör så här:
Rör ihop såsen och blanda i sill, potatis och ägg.
Röran vinner mycket på att dra till sig några timmar – godast brukar den dock vara dagen efter, på knäckebröd.
Och naturligtvis till detta Gammal Norrlands akvavit.

Urin och spya

Jag har varit på Jokkmokks marknad i helgen. Först och främst för att genomföra en föreställning av Nurmen Lintu på Bio Norden. Dessutom fick jag ett uppdrag av Norrbottens-Kuriren att bevaka några andra konserter. En med Sofia Jannok och en som kallas Låtar och Skrönor.
Min tanke var att åka bil upp med några vänner och ta buss hem på lördag. Jag gick in på Länstrafikens hemsida och använde deras reseplaneringsfunktion. Jag fick två träffar. En buss som gick klockan 8 på morgonen vilket var nog så tidigt med tanke på att vår föreställning börjar kl 12. Men det var nästa träff som förvånade mig en hel del. Avgång från Jokkmokk 10.45 och ankomst till Luleå 18.20, sjutton mil och nio timmar och fyrtio minuter senare. Denna planeringsrobot hade gett mig ett förslag att ta bussen från Jokkmokk till Arjeplog vidare till Skellefteå och sedan till Luleå. Exakt hur lång omväg det blir i km vet jag inte men i tid blir det ca sju timmar. Dåligt förslag. Det är nog dags att programmera om ResRoboten.


Förutom musik, frusna fötter, marknadsstånd, goda vänner, mat och dryck så fick jag vara med om en unik upplevelse i just drickgenren. Vi satt där och drack vår öl när Mikael kom med en tesked och liten burk med en lätt gulfärgad vätska. Vältalig som han är la han ut texten om det unika som denna burk innehöll. Detta var antagligen enda chansen i vårt liv som vi fick ynnesten att smaka denna brygd. Smaken beskrev han som en blandning av urin och den smak man har i munnen när spyorna har tagit slut men kräkkramperna fortsätter. Men vi fick absolut inte tacka nej.
Naturligtvis kan man inte tacka nej till alkohol kryddad med björngalla. Jag måste bara säga att denna björngalla kommer från en norrbottnisk lagligt skjuten björn och inte från nån björngallefarm i Kina.
Smaken var inte så hemsk som Mikael beskrev den men lite urin var det allt. Om dess välgörande och stimulerande egenskaper kommer att förändra mitt liv återstår att se, men det var i alla fall en trevlig kväll.