Ska berätta om ett jobb och en bild som blev essensen av detta jobb. Vi skulle porträttera en skådespelare som efterträdde en avliden (i Luleå legendarisk) skådespelare som Jultomte i en levande julkalender. Eftersom det var skådespelaren och inte tomten som var huvudperson i vår artikel så var den viktigaste bilden en civil bild på honom. Jag tog de första bilderna under ett genrep. Sen gjordes intervjun. Under själva intervjun gick det inte att fota pga fult ljus och störande bakgrund. Men under tiden så funderade jag på vad jag skulle göra. Jag vill inte påstå att jag är lat men jag vill inte göra saker mer komplicerade än vad de är. Naturligtvis hade jag kunnat släpa honom runt halva stan för att hitta en lämplig miljö, men jag bestämde mig för att ta bilden här och nu. De bilder jag hade tagit tidigare var aktiva bilder så jag bestämde mig för att ta en Kronblombild. För er som inte vet vem Kronblom är så ska jag berätta att det är en tecknad seriefigur som helst tillbringar sin tid på sofflocket. Han är lat. Nå. Jag bad Kjell (skådespelaren) lägga sig på soffan och i samma ögonblick kom en kollega till honom in med sina hundvalpar. Då uppenbarade sig det rätta tillfället. Kjell ville på en gång leka och busa med hundarna och där kändes det som att bilden fanns. Fotograferingen tog kanske 4 minuter. Den kommentar jag fick från journalisten gick ut på att hon hade minnsann jobbat i över en timme och för mig tog det bara fem minuter. Hon sa det med glimten i ögat. Ibland betyder tiden allt och ibland så betyder den ingenting.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar