Det känns som om jag var lite väl pessimistisk i mitt förra inlägg. Man kan uppfatta det som att jag aldrig är nöjd med vad jag gör. Det är inte sant. Livet vore odrägligt om man alltid var missnöjd.
Det som kanske är svårast är att känna att alla inblandade i processen är nöjda. Vi har ju olika utgångspunkter med våra jobb som i slutändan ska smälta ihop till en helhet. Vi ser ju olika saker i bilderna och det är väl inte alltid vi förstår varandra till 100%.
Jag är nog nöjd med mina bilder till 85%. Eller kanske 84%. Eller kanske 86%.
1 kommentar:
Då är det väl bäst att jag också förtydligar: jag är nästan heller aldrig HELT nöjd. ;D
Kan inte annat än hålla med dig. Det vore olidligt om man bara vore missnöjd ständigt och jämt.
Skicka en kommentar